Vi kör så det ryker, bokstavligen...!!
Alexandra frågade om vi kunde ta min bil till Uppsala, jag skämtade och sa: "Javisst, om du tror att den klarar en sån resa". Jag hade ju en GAMMAL Ford, en 88:a. Fick den som jag tidigare nämnt av en kollega för en billig peng. Annars hade det väl kanske inte varit den första bilen jag skulle lägga ett bud på ;-)
Vi hade precis lämnat Stockholm när vi kände att det luktade bränt gummi, det kom dessutom rök från vad vi trodde var däcken. Så vi åkte av motorvägen och gjorde en snabb koll. Hittade inga fel och bestämde oss för att åka vidare. Vi åkte 5minuter till innan det började ryka ännu mer, varpå vi stannade till vid en bensinmack för att be om hjälp. Ringde också några samtal, men det var ingen som trodde att det var någon fara.
"Om inga varningslampor blinkar och bilen låter normalt, så är det nog bara lite skit och damm i motorn eller lite olja som droppar på avgasröret.", fick vi höra. Så vi fortsatte vår bilresa mot Uppsala. Bara 5min ifrån vår slutdestination, så började bilen BRUMMA, HÖGT! Det lät som att vi körde i fel växel, men det är ju automat. Så vi gasade på, bilen gick långsammare och långsammare, och lät högre och högre. Till slut tog inte pedalerna alls, och vi fick hoppa ur och putta undan bilen intill kanten och då rök den ganska rejält!
Det var ett under att vi kom ända fram till Tierp...!! Självklart är det tråkigt med bilen, men jag oroade mig mest för att den skulle sprängas eller nåt. Ändå är man så dum och sitter kvar i bilen... men, men det är lätt att vara efterklok!
Det visade sig att motoroljan och växellådsoljan var slut, trots att inga lampor varnat...!! Jag köpte nytt och fyllde på, ett sista försök liksom, men inget hjälpte såklart. Så nu har jag bokat Benny-skrot som ska komma och plocka kärran imorgon, och vi tog förstås tåget hem idag. Ganska smidigt ändå, och gick nästan lika fort som bilresan!
Jag kan inte låta bli att skratta, även om det såklart är jobbigt att inte ha bil på ett tag.
För min del så klarar jag mig bra utan bil. Jag är van att cykla, promenera eller åka kommunalt. Men det är främst för barnens skull som jag införskaffade bilen. Eftersom det stjäl mycket av våra timmar tillsammans. Med bilen så kan barnen sova lite längre på morgonen och hinner leka lite mer på eftermiddagarna, på vardagar. Det är förstås också smidigt när man ska till och från fotbollsträningar, gymnastik, göra storhandlingar och ta sig från det ena jobbet till det andra, men sånt funkar ju även utan bil. Det kräver bara lite mer planering!
Det riktigt stora behovet kommer i höst när Lilleman börjar skolan, och Lillfia fortfarande går kvar på dagis. Det är på två helt olika delar av stan och vi bor relativt långt ifrån båda ställena, och sen ska man hinna till skola/jobb efter att man lämnat, och för att inte tala om sena eftermiddagshämtningar!
Jag började direkt kika efter en ny bil, det har jag ju gjort lite hela tiden. Eftersom jag visste att det var en tidsfråga innan den skulle braka.
Jag har faktiskt hittat en bil, ingen värsting, men en bil som passar mina behov. En kompakt, miljövänlig bil som är billig att äga. En KIA Picanto med några tillval så som AC och Stereo/bluetooth. Inte alls så farligt dyr för att vara en helt ny bil från fabrik, så nu ska jag först och främst provköra bilen och sen är förhoppningsvis målet att köpa bilen innan skolan börjar i augusti...!!
Vad tycker ni...?!
Modellen är som på bilden, men jag funderar på en färg som heter "Eldröd" eller "Kaffe Mocca"
Kommentarer
Trackback
