Idag har varit en mycket bra dag. Kom hem vid middagstid men var inte alls sugen på middag. Ringde en vän som skulle iväg på Gudstjänst. Det är lugnt och fint i kyrkan med musik och massa tända ljus, men jag är inte troende och går aldrig till kyrkan om det inte är dop eller något sånt.

 

Jag valde att följa med ändå. Känns som det varit alldeles för mycket i både kropp och tankarna för mig på sistone, så ville bara ha en lugn stund. Det var ingen vanlig Gudstjänst, utan en Sinnesrogudstjänst. Den riktar sig främst till dom som har/har haft ett negativt beroende eller är anhöriga till någon som har/har haft det.

 

Kände mig smått obekväm till en början, men sen hade dom en "Lifestory" som var väldigt intressant. En relativt ung kille, 30år, berättade om sitt liv och sitt beroende. Hur han sett sin onyktra mamma misshandlats i badkaret när han var 8år, och själv startade dricka som ung och bodde på skolhem. Hur han ramlade från tredje våningen i onyktert tillstånd och då fick smärtstillande och övergick till att bli tablettmissbrukare. Hur han lugnade ner sig när han fick sitt första barn för några år sen, men haft sina återfall. Men nu nykter och drogfri sedan 6mån tillbaks.

 

Hemskt, men mycket intressant och rörande att se en så ung man, en småbarnspappa, stå framme vid altaret i kyrkan, med darrig röst och en sida ur ett anteckningsblock i sin hand... kunde varit någon jag känner. Men det var det inte, tack och lov. Tänk hur olikt livet kan te sig för vissa.

 

För övrigt fina sånger (inte psalmer) och pianospel i kyrkan. Jag tände ett ljus för mormor också, och fikade med min vän innan jag åkte hem igen.

 

Resten av kvällen har bestått av filmmys i soffan, "Remember me". Nu väntar sängen och förhoppningsvis lite sömn. Imorgon är det jobb, sen kommer mina troll hem. Saknat dom!! Träffade dom en snabbis idag, många pussar, kramar och "mamma, jag älskar dig" och en Lillfia som blev väldigt ledsen och inte ville släppa taget. Sånt känns tungt...

 

Sett Dear John... inte för första och inte för sista gången. Mycket känslor, och tankar...

Saknar någon, vill bara ha en stor varm kram... varken mer eller mindre... ♡

Va hos en vän igår. Köpte med mig mat, drack te och samtalade om allt mellan himmel och gjord långt in på småtimmarna. Skönt, det gjorde mig gott.

 

Blev påmind om att jag saknar en famn att krypa upp till om kvällarna, känna mig älskad och behövd. 1½år som singel eller ensamstånde. Vet inte om kärleken kommer till mig igen. Jag fick min chans, och den varade i många år och resulterade i två fina troll. I perioder känns det väldigt tomt här hemma. Vill vakna upp vid någons sida lika lycklig som i filmens värld. Finns det en sån lycka i verkliga livet? Vissa dränker sina bekymmer i alkohol. Jag väljer att dränka mina i jobb. Där har jag min roll och jag slipper tänka på annat... dags att gå till sängs, vill inte. Kan i alla fall inte somna än på några timmar...

 

By the way... idag kom den tredje "vise mannen" i form av Anna med en påse bullar, härligt! Finns det en fjärde vise man? En ännu okänd kanske? I så fall har jag fortfarande ett hopp...!!

 

 

Det är inte alltid det lättaste att få respekt för någon, och absolut inte att få min respekt i vissa sammanhang. Jag respekterar alltid personer i sig, men inte alltid vad dom säger och gör. Och gör jag inte det, så säger jag oftast ifrån, och säger jag inte ifrån så går jag inte heller och snackar skit om dom.

 

Jag har större respekt för en person som inte bara sitter och håller med mig i en diskussion, utan en person som vågar ha lite egna åsikter om saker och ting. Vilket de flesta av mina nära vänner har förstått.

 

Jag har flera gånger fått höra att folk inte alls håller med mig eller tycker om det jag gör i alla situationer, förståerligt, och det respekterar jag. Men jag har aldrig fått höra det från personerna i fråga, utan genom andra. Sånt gör att jag tappar respekten!

 

Så sent som i veckan fick jag höra att en kollega pratat strunt om mig. Jag skriver "strunt" för det är vad jag tycker att det är. Men för henne eller dom, så är jag tydligen så intressant att dom till och med ägnar sin privata tid till att diskutera mig och för att läsa min blogg.

 

Men som man brukar säga: Sanningen kommer alltid fram, förr eller senare.

Men som sagt, enligt mig är det egentligen en skitsak. Så det är inte så att jag kommer att bli osams med personen, men lite mindre respekt har jag allt för personen i fråga...

 

Läkarbesök står på agendan idag. Inte för nattens elakheter, utan för benet. Det suger verkligen att vara hemma om dagarna. Visst är det skönt att sova tills man vaknar, men sen klättrar jag halvt på väggarna. Jag har i alla fall varit och tränat, kört armar, axlar och cardio nu i två dagar. Vill ju köra ben! Försökte mig på knäböj och marklyft häromdagen, men känner direkt att jag inte ska belasta benet med någon tyngre vikt.

 

Hur som, jag ska till läkaren för att få en sjukskrivning. Jag hoppas att hon ska kunna hjälpa mig. Jag förklarade för en sköterska i telefonen vad arbetsgivaren sagt, och vad jag i min tur känner för det. Så jag sa att jag gärna skulle bli sjukskriven 30-35% för att åtminstone få göra allt som jag kan på jobbet.

 

Känns onödigt, tråkigt och oekonomiskt för mig att sitta hemma när jag är fullt frisk för övrigt. Ja, just idag var jag väl inte fullt frisk, men hela veckan som jag varit hemma från jobbet så har jag varit det. Vilket känns helt fel.

Njaaa, det lär inte bli någon flytt i första taget. Blev erbjuden en 3:a på Blekingegatan häromdagen, för dyr för mig dock, och med tanke på alla praktiska saker så som skola, dagis, jobb osv. Så blir jag nog kvar i tokstan några år till, och bilen skulle jag sälja om jag flyttade in till stan. En parkering till den skulle kosta lika mycket som en hyra!

 

MEN jag måste säga att jag lagt intresseanmälan på ett litet, (med betoning på LITET), radhus här i stan. Det är bara en 3:a på 62kvm. Men planlösningen såg helt okej ut, och det är med uteplats, alla tapeter ska göras om, och hyran låg på nästan 2000kr mindre per månad. Det låg också längst ut i en radhuslänga, vilket betyder att man bara skulle ha en granne och jäkligt mycket mer gräs än alla andra i samma länga...

 

Så den är absolut värd att i alla fall titta på! Om inte annat för att bli inspirerad av compact living! :)

 

Jag trivs ju verkligen bra här hemma, och det är mysigt med utsikt över vattnet. Området är lugnt och barnvänligt, nära ner till vattnet och 15min promenad ner till stan, jag har t.o.m. 30% rabatt på bilförsäkringen för att jag bor i ett villaområde! ;-)

 

Vare sig ni söker inspiration till träning eller kost, vill gå upp eller ner i vikt, bli starkare eller kanske bara tränar för att må bra och för att ni tycker det är kul...!!

 

Hur som, så rekommenderar jag er att läsa Saras blogg: Stor blir liten

 

Det är en gammal arbetskollega till mig, och jag är grymt imponerad över hur duktig hon är. Disciplin!

Där får ni även lite kosttips, och kan följa hennes viktresa!

På tal om Mia Skäringer. Här är två av de klipp vi tittade på igår... ;-) 

 

 

 

Spola fram klippet till 2.30min, där börjar det roliga :)

 

Jag har spenderat hela natten och större delen av dagen med den fina. Barnen blev glatt överraskade när de fick veta att hon skulle sova här, och Lillfia paxade henne till allt. Jag fick varken sitta bredvid henne vid middagen, fick inte duscha eller ligga bredvid min prinsessa vid läggdags. Det var bara Alexandra som gällde. Desto mer tid fick jag med Lillprinsen, som viskade att han ville att jag skulle duscha honom, när han såg att Alexandra duschade Lillfia. Min fina lilleman!

 

När barnen somnat tittade vi på "The Lucky One". Andra gången på kort tid, för min del. Zac Efron är ju något utöver det vanliga! :) Vi låg också och skrattade åt filmklipp med Mia Skäringer. Härlig kvinna det där, skön humor och hon vågar bjuda på sig själv!

 

Idag startade vi i tokstan, lämnade bilen och tog tåget in mot stan. Blev sittandes i över en timme (!!) på tåget, som egentligen ska ta 30min. Vi hoppade t.o.m. av en station tidigare och tog taxi sista biten för att slippa riskera ännu en halvtimme på ett stillastående tåg.

 

Äggröra och Söderte blev det hemma på Wittstocksgatan. Jättefin lägenhet som den fina nyligen flyttat till :)

 

Gick smått i butiker, mest för att hitta underställ till barnen. Jultidningar och vinteroveraller säljs för fullt, men ett underställ fick jag höra att det var för tidigt för ännu, sjukt! Kalla mornar och frusna barn, ingen kul kombination.

 

Lunchen intogs på den finas jobb, nämligen Tures. Åt en jättegod blomkålssoppa med kryddostpaj. Gott knäckebröd med citronsmör som tilltugg, mums!

 

Åkte hem mätt och belåten och plockade upp barnen på vägen hem. Vi har ätit gott och haft fredagsmys tillsammans med grannens barn. Vi köpte 5st nya filmer idag, varav 4st var till barnen. Ändå blev Lillfia nerröstad av killarna att se en av våra gamla filmer; "Alvin & Gänget" istället för den nya Bratz-filmen som hon ville se.

Jag köpte en ny bok igår... "28timmar på ett dygn" heter den. Den handlar om en karriärsmamma som stressar mellan jobb, föräldrarmöten m.m. Det ska bli en spännande läsning, får se om jag känner igen mig. Önskar i alla fall att dygnen hade minst 28timmar.

 

Att jobba ca 15tim/dygn, och hinna med träning, matpauser, sömn och hinna leva lite. Så krävs det defenitivt fler timmar på dygnet för min del. Fick ett samtal från min ena chef idag, och jag fick bekräftat att jag fått de arbetstider jag hade önskat. Kommer att jobba mån-ons varannan vecka, plus var fjärde helg. Utöver Posten. Perfekt. Dels skönt att veta innan när och hur mycket man kommer att jobba.

 

Tiderna passar perfekt ihop med mitt andra jobb, och om jag kommer in på utbildningen jag sökt, som är på distans. Så kommer jag att kunna träna varje dag, trots jobb! Lyckligt :)

 

En mindre rolig nyhet är att en varningslampa började lysa på bilen i helgen. Jag åkte förbi verkstaden efter jobbet och fick konstaterat att det är fel på avgasreningen. För mig spelar det inte så stor roll om jag släpper ut lite extra avgaser, MEN det är ju inte bra för miljön och skulle däremed inte gå igenom en besiktning. Så arbetet är beställt och bilen ska lämnas in senare i veckan. Där försvann 6000kr, katshing....!!

Ja, kallade vad ni vill. Men imorgon så lämnar jag mitt kontor och gästar kontoret på andra sidan klaffbron. Saken är den att vi egentligen är alldeles för många på mitt, så imorgon tar jag med mig Bjarne och Robin och kör så det ryker! Eller ryker och ryker vet jag inte om det kommer att göra. De har ju varit där förut, för mig är det första gången, så det kommer antagligen gå skitsegt för att jag inte hittar. Men, men man kan bara göra sitt bästa.

 

Wich me luck!

 

Nu tror jag att jag gjort allt man måste innan man ska lämna landet för en vecka... Tvättat och städat för att komma hem till ett rent hem. Att tvätta var inte det enklaste idag. Eller att tvätta gick smidigt, men jag kom prick när tvättiden tog slut, så min tvätt blev inlåst. Jag satt utanför i 48min (!!) innan grannen, som hade passet efter kom för att tömma sin tvätt. Då kunde jag äntligen plocka ner mina träningskläder som hängde på tork.

 

MEN, förutom det så har jag tömt kylskåpet på allt som har bäst-före under kommande vecka. Diskat. Tömt soporna. Vattnat blommorna. Det enda jag inte gjort och inte kommer att göra är att stänga fönster och balkong. Ingen klättrar väl upp för ett höghus? Ajaa, deras förlust i så fall. Jag har tömt huset på allt av värde! Hur som, så blir det annars så varmt och instängt om det står stängt en vecka...

 

Nu ska jag fylla luren med massa skön musik, klappa igen datorn och bege mig mot G. Klockan 4 så ska vi åka hemifrån, mot Arlanda. Skönt, lugnt på vägarna vid den tiden. Funderade ju på olika alternativ för att komma till Arlanda. Men det snabbaste, billigaste och bekvämaste vid den tiden är att ta min egen bil upp. Så nu har jag bokat långtidsparkeringen på Arlanda Stad.

 

Jag är lite smådålig på att uppdatera dagligen här. Men ni hittar mig även på Instagram, under namnet "Vincentsdotter" !! :)

 

 

 

 

Vi börjar närma oss slutet av veckan. Inskolningen är klar. Det har gått galant och idag är det Lillemans första skoldag som jag lämnar honom helt själv på skolan. Han sprang iväg utan problem. Han är inte den som har svårt med nya barn direkt. Igår på uppropet så räckte han upp handen flera gånger och ville säga massa saker.

 

Jag frågade om han ville stanna på fritids en stund efter skolan eller om jag skulle hämta direkt. Men han ville stanna och leka. Känns bra att han vill stanna, det måste ju betyda att han tycker att det är roligt!

 

Så jag och Lillfia är själva hemma. Andreas kom hit och åt frukost med oss och hjälpte mig att borra lite. Jag ville passa på att flytta ner tv:n en bit, innan ny tapeterna kommer. Det blev mycket bättre!

 

Andreas har åkte hem och Lillfia sitter, i skrivande stund, bredvid mig och tittar på en Bamsefilm. Snart dags för lunch, ugnspannkaka, mums!

 

Ha en bra dag alla fina!

 

I söndags var det dags att fira min lillprins som fyllde hela 6år tidigare i veckan. Så min första semestervecka gick i stort sett åt att planera och förbereda inför prinsens kalas. Jag har ägnat stor tid till att baka, baka och baka. Det blev dock massvis med fika över, och jag har fått ge bort till både gäster, till gymmet, till jobbet och bjudit över vänner på fika, eftersom frysen redan är proppfull, både av mat och fika. 

 

Prinsen var nöjd med sitt kalas, och uppskattade verkligen att träffa alla kompisar. Många av dom har han ju inte tträffat på hela sommaren.

 

Vi är nu inne på min andra semestervecka, och i måndags började inskolningen på prinsens nya skola. En mycket trött, men förväntansfull kille åkte till skolan. Roligt att träffa så mycket kompisar, tyckte han. Men han hade förväntat sig lektioner och att han skulle få räkna och läsa. Det kommer. Den här semesterveckan går i alla fall åt att skola in prinsen på skola och fritids, och de två timmar han har gått på fritids så har man inte hunnit annat än att åka hem och äta, och möjligtvis gjort några ärenden på stan. Jag och Lillfia var nere och valde nya tapeter häromdagen, så snart ska vardagsrummet få nya färger!

 

Tredje och sista semesterveckan, är den absoluta "semestern" för min del. På söndag flyger vi till Rhodos och förutom sol och bad, så ska jag ägna stor tid till träning, läsa massvis med böcker och äta massa gott!

 

 

 

 

 

 

 

Idag var fina Alexandra här med sina busungar. Long time, no see.. vi hade en hel del gossip att ta igen, alltid lika trevligt, och barnen hade vuxit massvis. Både till storlek och beteende. Gullungar!

 

Barnen lekte och bråkade om vartannat, som vanligt med andra ord ;-)

 

Vi lunchade och fikade. Jag gjorde cupcakes, provade för första gången att fuska med baket. Hade köpt Kungsörnens Cupcakes mix. Tog ca 30min att röra ihop och grädda. Dem blev fina och goda, men mina egna som är gjorda från grunden är såklart allra bäst...!!

 

Snart börjar skolan för våra äldsta, och idag konstaterade vi att dom inte bara kommer att gå i samma skolan, utan till och med i samma klass. Så snart kanske det blir liiite mer som när vi var mammalediga samtidigt med de yngsta, vi kunde vara ute och strosa hela dagarna, shoppa, fika och skvallra i evigheter, härligt!

 

...Okej, i samma sekund som jag skrev det här insåg jag att det aldrig kommer att bli som förr. Vi har helt enkelt inte den tiden tyvärr. Men vi ses säkert lite oftare än nu i alla fall ♡

Gårdagens väder var ostabilt... solen sken, men väderprognosen sa annat. Stranden kändes som en chansning, vi var där i måndags och fick åka hem redan efter två timmar eftersom molnen ovanför oss varnade för regn...

 

Men Lilleman har tjatat länge om att åka till Gröna Lund, men eftersom jag inte kan åka själv med barnen så har det inte blivit av. Lillfia får ju inte åka så mycket, så någon måste ju kunna vara med henne också.

 

Grannen ville gärna också åka till Grönan, så vi tog beslutet att åka tillsammans. Sagt och gjort, ett McDonalds besök och ett par timmar senare så stod vi där i solen och folkmassorna och köade för att få åka.

 

 

Barnen hann med massor. Lillfia som bara mäter 100cm kunde åka Tuff Tuff, Lyktan, Nyckelpigan, Flygande Elefanterna, Tekopparna, Rock Jet och gå Skrattkammaren och Lustiga Huset med oss.

 

Lilleman däremot mätte 112cm, inte helt nöjd eftersom det var 120 och 140cm gräns på hans önskade åkturer. MEN han åkte en hel del ändå, Lyktan, Nyckelpigan, Tekopparna, Rock Jet, Bläckfisken, Kättingflygaren, Kvasten och gick Skrattkammaren och Lustiga Huset med oss andra.

 

 

Jag hann också med en hel del trots barn i sällskapet. Grannen ville inte alls åka, så jag kunde stå i singelköerna, vilket inte var någon kö alls. Utan jag fick åka direkt på varje karusell, grymt! Fritt Fall, Insane, Katapulten, Extreme, Kvasten och alla de andra karusellerna som barnen åkte. Alla karuseller åktes flera gånger om, och vi lämnade inte Gröna Lund förrän sent på kvällen. Alla barn höll sig vakna tills vi satt i bilen, 5min hemifrån :)

 

 

Hungriga barn på Gröna Lund...!! Trots ett McDonalds besök precis innan vi åkte dit, så hann vi äta TRE GÅNGER på loppet av 6tim. Våfflor, hamburgare och sen korv med bröd. Sockervadd var förstås också ett måste, för alla utom Lillfia som föredrog baconchips, sötnos!

 

 

Jag hade två mätta och nöjda barn som somnade som två stockar innan jag knappt hunnit få av dom kläderna när vi kom innanför dörren, och Lilleman var mäkta stolt över att ha överlevt Kvasten, den enda berg-och-dalbanan som han fick åka. Det kittlades till och med i min mage i nerförsbackarna. Han satt som en liten "klump" med russinface under hela åkturen, trots det så ville han åka igen... Han är precis som mig...!! :)

 

De flesta som känner mig vet att jag älskar att köra bil. MEN hatar att köra om jag inte kan typ hela vägen utantill. I helgen så blev det ett spontant besök hos syrran. Vi pratade i telefon, bestämde oss för att ses för att äta och ev. bada. Så jag packade ihop mig och barnen, vi tog bilen upp till Kungens Kurva, där vi käkade på ett thaiställe. Helt okej mat, men inte vad jag hade förväntat mig och önskat, tyvärr.

 

Därifrån så följde jag efter syrran bil på vägen hem till henne. Vi fikade i massor och spelade spel. Barnen blev bortskämda, eftersom inte syrran har egna barn så har hon inte så stor koll på vad som är normalt, eller så vill hon bara vara snäll :) Barnen utnyttjade det i alla fall till max. De var bokstavligen överallt hemma hos henne. Fikade både med glass (tre olika sorter, eftersom de första två hon tog fram inte dög...), muffins OCH O'boy...!!

 

Hur som, vi skulle hem och jag blev mer och mer nervös inför hemfärden. Jag hade noll koll på hur jag skulle åka. Men det var en högersväng, sen var jag ute på E4 som tog mig hela vägen hem. Så jäkla nice, och bilresan tog oss 15min. Så himla skönt. Älskar min nya bil...!! Den är så himla skön att köra och det är verkligen storbilskänsla i en relativt liten bil, och fickparkeringar är inte längre ett problem! ;-) Med gamla Forden var jag tvungen att ha typ en 10m lucka för att kunna parkera. Ingen styrservo ha ha, men med grym styrservo och elspeglar så kan man nästan allt...!!

 

Så sent som igår så laddade jag ner i GPS appen WAZE till mobilen. Jag provade den idag när jag skulle till jobbet för att se om den fungerar. "Förbered högersväng om 800m" så himla nice att den fungerar! Jag ska testa den lite till innan jag vågar bege mig ut på helt okända vägar!

 

 

 

Det är ju grymt, mitt problem skulle i så fall vara ett minne blott. Syrran har ett utomhusbad precis i sitt område, så jag tänkte åka dit och bada lite mer barnen under min semester :) De föredrar ju poolen framför stranden, dessutom så är det ligger det ju bara med 15min avstånd härifrån!

 

 

Jag behöver en ordentlig väckarklocka...!! Jag hittade den här på Weehearts, och jag älskar den. Skulle gärna ha en sån, fast i en mer diskret färg, typ grå/silver eller svart. Kronan passar mig perfekt. I'm a princess, precis som på min tatuering...!! ;-)

 

Klockan skulle stå på min byrå, så att jag måste kliva ur sängen för att stänga av den. Inte bara kunna dra ett finger över skärmen i sömnen som jag gör på min iphone nu. Jag har försovit mig extremt mycket på sistone. Svårt att somna, sover alldeles för lite och sover ganska lätt. Oftast så har jag hunnit i tid till jobbet eftersom jag tokstressar och bokstavligen hoppar i kläderna och skippar frukosten.

 

Men idag vaknade jag 30min innan jag skulle vara på jobbet. Fick smått panik eftersom jag har två barn att göra ordning, ge frukost och få iväg till dagis eller som den här veckan, då jag lämnar dom hos sin pappa på morgonen. Trots att jag var nästan en timme sen till jobbet, och har kontorets största distrikt, med 926st hushåll. Så var jag inne först, wiihooooo...!! Så klockan 13 kunde jag kompa och gick hem. Lyxigt!

 

Tanken var att jag skulle åka till stranden, och göra barnen sällskap. Men de var på väg därifrån, så det blev ett besök på gymmet istället. Fick till ett grymt och intensivt pass. Härligt!

 

 

Ibland är det riktigt skönt att slippa laga mat. Under "barnlediga" veckorna så lagar jag i princip aldrig mat. Max 2-3gånger/vecka, men oftast inte ens det. Jag köper färdig mat, äter ute eller tar mina One Meal, kostersättning. Inte det bästa, jag vet. Och jag ska försöka skärpa mig! Men jobbar man som jag gjorde för någon vecka sen, 72tim på en vecka. Då har man varken tid, lust eller ork att ställa sig och laga mat när man kommer hem.

 

Nästa vecka blir det också en hel del jobb. Sista arbetsveckan före semestern, och jag ska försöka köra lite övertidstimmar om det finns. I annat fall så har jag i alla fall 63tim inbokade på arbetsschemat.

 

I måndags, första dagen som jag hämtade barnen, efter en vecka hos sin pappa. Min planering hade gått åt skogen, så jag hade inte handlat hem allt som behövdes i matväg, och orkade inte heller dra med mig barnen till affären och börja storhandla. Så det fick bli ett restaurangbesök. Lilleman gjorde beställningen: "En vesuvio, en hamburgertallrik och en ehh, vad hette det nu igen... just det, en planka! En Cola till mamma, och apelsinjucie med isbitar till mig och California".

 

Servetrisen kom flera gånger och gav oss komplimanger. Dels över hur duktig lilleman var med att göra beställningen, hur fit jag var för att vara tvåbarnsmamma, hur duktig lilleman var med att gå på toaletten, spola OCH tvätta händerna själv och sist men inte minst så blev hon imponerad att C bara lämnade en liten slice av sin pizza...!! Lillfia imponerade på mig med. Jag förundras alltid över hennes aptit. Men så vägde hon ju över 4kg när hon föddes, så hon fortsätter väl bara i samma takt, antar jag!

Alla som känner vet hur bra jag mår varje gång jag är inne i stan. Det är inte så att jag vantrivs här ute i "förorten", tvärtom så kan det faktiskt vara riktigt mysigt ibland, och det är ju här jag är uppväxt och även om min bästa vän har flytt härifrån och alla vänner från gymnasiet bor inne i stan eller utomlands, så har jag fortfarande många vänner, bekanta, mina jobb, gymmet kvar här. Jag bor dessutom i en stor  fin lägenhet, med en minuts promenad ner till vattnet. Fridfullt!

 

Men känslan som fyller min kropp varje gång jag är i stan är obeskrivlig. Minns ni känslan, lyckan och glädjen man kände inför julafton som liten...?! Precis så känner jag. Ett lyckorus. Jag känner mig nykär när jag är i stan. Jag går konstant med ett leende. Där vill jag bo.

 

Flytten till innerstan kommer, en vacker dag... men inte idag, inte i år och inte än på flera år. Så länge G och barnen bor kvar här och behöver mig, så kommer jag att bo kvar här. Men det är klart att man får drömma. Så sent som igår la jag intresse på två lägenheter inne i stan, på Söder. Det är ju där jag vill bo! Min köplats börjar arta sig. Tidigare har det inte ens varit någon idé att göra intresseanmälningar, men nu ligger jag i alla fall på prel.plats 150.

Statistiken säger fortfarande att det är ca 10-14års kötid för en lägenhet på Södermalm, så jag har några år kvar. Jag har stått i 5år½år nu. MEN. Den som väntar på något gott...