It's time...

 
 
Sett Dear John... inte för första och inte för sista gången. Mycket känslor, och tankar...
Saknar någon, vill bara ha en stor varm kram... varken mer eller mindre... ♡
Va hos en vän igår. Köpte med mig mat, drack te och samtalade om allt mellan himmel och gjord långt in på småtimmarna. Skönt, det gjorde mig gott.
 
Blev påmind om att jag saknar en famn att krypa upp till om kvällarna, känna mig älskad och behövd. 1½år som singel eller ensamstånde. Vet inte om kärleken kommer till mig igen. Jag fick min chans, och den varade i många år och resulterade i två fina troll. I perioder känns det väldigt tomt här hemma. Vill vakna upp vid någons sida lika lycklig som i filmens värld. Finns det en sån lycka i verkliga livet? Vissa dränker sina bekymmer i alkohol. Jag väljer att dränka mina i jobb. Där har jag min roll och jag slipper tänka på annat... dags att gå till sängs, vill inte. Kan i alla fall inte somna än på några timmar...
 
By the way... idag kom den tredje "vise mannen" i form av Anna med en påse bullar, härligt! Finns det en fjärde vise man? En ännu okänd kanske? I så fall har jag fortfarande ett hopp...!!
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0