Ett spontant besök på Gröna Lund

Gårdagens väder var ostabilt... solen sken, men väderprognosen sa annat. Stranden kändes som en chansning, vi var där i måndags och fick åka hem redan efter två timmar eftersom molnen ovanför oss varnade för regn...
 
Men Lilleman har tjatat länge om att åka till Gröna Lund, men eftersom jag inte kan åka själv med barnen så har det inte blivit av. Lillfia får ju inte åka så mycket, så någon måste ju kunna vara med henne också.
 
Grannen ville gärna också åka till Grönan, så vi tog beslutet att åka tillsammans. Sagt och gjort, ett McDonalds besök och ett par timmar senare så stod vi där i solen och folkmassorna och köade för att få åka.
 
 
Barnen hann med massor. Lillfia som bara mäter 100cm kunde åka Tuff Tuff, Lyktan, Nyckelpigan, Flygande Elefanterna, Tekopparna, Rock Jet och gå Skrattkammaren och Lustiga Huset med oss.
 
Lilleman däremot mätte 112cm, inte helt nöjd eftersom det var 120 och 140cm gräns på hans önskade åkturer. MEN han åkte en hel del ändå, Lyktan, Nyckelpigan, Tekopparna, Rock Jet, Bläckfisken, Kättingflygaren, Kvasten och gick Skrattkammaren och Lustiga Huset med oss andra.
 
 
Jag hann också med en hel del trots barn i sällskapet. Grannen ville inte alls åka, så jag kunde stå i singelköerna, vilket inte var någon kö alls. Utan jag fick åka direkt på varje karusell, grymt! Fritt Fall, Insane, Katapulten, Extreme, Kvasten och alla de andra karusellerna som barnen åkte. Alla karuseller åktes flera gånger om, och vi lämnade inte Gröna Lund förrän sent på kvällen. Alla barn höll sig vakna tills vi satt i bilen, 5min hemifrån :)
 
 
Hungriga barn på Gröna Lund...!! Trots ett McDonalds besök precis innan vi åkte dit, så hann vi äta TRE GÅNGER på loppet av 6tim. Våfflor, hamburgare och sen korv med bröd. Sockervadd var förstås också ett måste, för alla utom Lillfia som föredrog baconchips, sötnos!
 
 
Jag hade två mätta och nöjda barn som somnade som två stockar innan jag knappt hunnit få av dom kläderna när vi kom innanför dörren, och Lilleman var mäkta stolt över att ha överlevt Kvasten, den enda berg-och-dalbanan som han fick åka. Det kittlades till och med i min mage i nerförsbackarna. Han satt som en liten "klump" med russinface under hela åkturen, trots det så ville han åka igen... Han är precis som mig...!! :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0