Igår var jag på en casting för en reklamfilm. Kändes helt okej. Det är alltid lika svårt att läsa av vad dom tycker. Men nu är det gjort i alla fall. Skulle föreställa en person som tränar inför 100m sprint. Svårt dock när man står i ett helt vitt rum, med kameror och lampor så ljusa att man tror att man kommit till himlen. Att dessutom göra allting på en yta på ca 1m². Likamed, jag fick inte alls springa och bli anfådd på riktigt. Utan jag fick "springa" på stället, spurta i mål och vara helt slut efter det. Jag skulle dessutom kolla rakt in i kameran. Så ni kan ju gissa hur jag såg ut, för taskigt! Men, men nu är det gjort ;-)

 

 

Lyssnade såklart på la musica på vägen hem. Lämnade bilen vid stationen, så njöt av musiken i lurarna och lutade mig tillbaka mot fönstret för att vila ögonen lite. Lugn musik i lurarna (för en gångs skull), regnet öste ner och det kändes helt plötsligt som jag var huvudrollen i en musikvideo. Lovestory!