Mammor & Minimodeller

Många tycker att modellbranschen är något negativt. Allra helst när det handlar om barn. Många pratar om barnens integritet och att barn ska få vara barn. Jag kan hålla med om det, till en viss del.

Visst så skapar modevärlden många gånger ett skönhetsideal som kanske inte existerar i verkliga livet. Men när det gäller barnmodeller här i Sverige, så ser vi sällan såna ideal, eller jag har aldrig sett dom.

På dom castings och fotograferingar/inspelningar jag har varit på där antingen mina egna barn eller andra barn har varit delaktiga så har fotografer, make up artister och producenter varit väldigt förstående för att det är barn de arbetat med.

Tid är pengar, sägs det. Men t.ex. när jag och lillfia skulle spela in reklamen för Babybjörn så var jag den enda föräldern som också skulle vara med i reklamfilmen. De andra föräldrarna var ju bara där för att göra sina barn sällskap. Hur som, så satt jag i sminket och barnen skulle gå in och börja inspelningen. Lillfia ville dock sitta med mig, och sen ville hon äta... en liten diva helt enkelt. Men de lyssnade på hennes önskemål och sköt på inspelningen.

Efter 30-40min av inspelningen så märktes det att flera barn var trötta, så då tog vi paus och lillfia somnade i vagnen och väcktes till lunch.

Jag och lillfia under inspelningen av Babybjörn.

Jag som förälder skulle aldrig pusha barnen till att göra något de inte ville när det gäller modelljobb. Lilleman har däremot tjatat om att han vill följa med och bli fotograferad, han vill också vara med på tv.

När jag ser programmet "Mammor och minimodeller" som går på tv3 just nu, så tycker jag att det är rätt roligt att se hur föräldrarna förändras. Vissa kör all in, de både sminkar och rakar benen på sina barn. Hemskt, om ni frågar mig. Medan vissa av de andra föräldrarna är emot allt som görs. Då undrar jag, vad trodde de att programidén gick ut på? Sen så har vi den tredje sortens föräldrar, de som säger att de "ogillar" barn som modeller, men när det kommer till krita så står de där med ett stort leende och blir nästan gladarna än barnet själv när barnet blir antagen till en modellagentur.


Är det lite tabu att faktiskt gilla modellvärlden?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0